I lördags efter babysimmet åkte vi till Strängnäs för att göra julgodis tillsammans med mamma, syrran och mina bröder. Men vi hann tyvärr inte göra så mycket julgodis den kvällen.
Wilmer körde bajsmarathon och bajsade typ hela tiden, det kändes som vi har tillbaka på nyfödd-tiden när man fick byta blöja jämt. Det började redan lite smått i fredags och han bajsade till och med på natten mot lördagen. Det gör han aldrig annars! Vid sextiden när jag skulle byta blöja för sjuttonde gången så hade det kommit blod i bajset! Han verkade också ha ont när han bajsade. Han fick ligga utan blöja ett tag medans jag ringde sjukvårdsupplysningen. Under tiden sipprade det ut mer blod och Wilmer såg alldeles medtagen ut, han blev alldeles blek och vit om läpparna! Det gjorde verkligen ont i hjärtat när han låg där alldeles medtagen när man inte kunde göra något för att hjälpa!
Tillslut kom jag fram och fick prata med en kvinna som tyckte att vi skulle åka in till akuten för att vara på säkra sidan. Då blev det lite för mycket för mig. Vi skulle precis äta middag men vi fick kasta oss in i bilen och köra till Eskilstuna där närmsta sjukhuset finns. Typiskt att man inte är hemma när något sådant händer, vi som bor så nära SÖS. Jag som var alldeles skakis var ju den enda som inte hade druckit vin så jag fick köra. Mamma följde med som vägvisare och stöd.
Wilmer somnade direkt och sov tills vi kom fram efter cirka en halvtimmes biltur. Då var han jätteglad och verkade pigg! Tre olika läkare fick vi träffa, tyvärr var det cirka en timmes väntetid mellan varje läkarbesök. Lite väl lång tid för en bebis att vänta, men han var verkligen jättesnäll hela tiden och var inte ens gnällig men väldigt trött och kunde inte koma till ro. Läkarna tog blodprov och avföringsprov. Blodprovet visade inget men vi får vänta och se hur det går med det andra provet. De tyckte han såg pigg ut och det kom bara mindre och mindre blod i avföringen när vi var där. Annars var det enda de kom fram till var att han var lite röd i halsen så äntligen vid tio tiden fick vi åka hem igen.
Det blev middag kl elva och julgodiset fick vi göra i morse istället.
Wilmer bajsar på fortfarande, dock utan blod nu. Vi kommer att ta lite paus i smakportionerna tills han blir återställd. Vet inte om det kan vara något jag ätit, om han fått i sig något genom smakisarna, om det är något virus eller någon infektion. Hoppas han blir bättre snart min lilla kille!
Men stackars lite, hoppas ni slipper uppleva något sådant igen!! kram från oss
SvaraRaderaNej men stackars Wilmer och stackars er, vi förstår verkligen hur jobbigt det känns i hjärtat när det käraste man har blir dålig. Att behöva besöka akuten är tyvärr något som man som förälder får göra många gånger men likväl är det lika hjärtskärande varje gång.
SvaraRaderaHoppas han kryar på sig och att ni får någon klarhet i varför han bajsade blod.
Kram från oss!!
Nämen lille skrutten :-( FÖrstår hur jobbigt det måste kännas. Min Elliot hade samma problem han var förvisso runt 7-8 månader när det började, det visade sig att hans mage var lite överaktiv (?) och lite allergisk mot mjölk (inte laktosen) så han fick havremjölk fram till 3 års ålder och nu är han helt bra :-)
SvaraRaderaKram kram
Tack, vad gulliga ni är! Han verkar må bra men tyvärr bajsar han väldigt ofta fortfarande. Hoppas att det går över snart och hoppas han inte har någon allergi!
SvaraRadera